Moraliskt stöd?

Hos Vera idag passade jag på att låna Love actually och När lammen tystnar. Den förstnämnda ska tydligen vara bra, blev påmind om den när den gick på TV i helgen, och som den stora cineast Vera är hade hon den hemma. Den klarar jag nog att se själv, värre är det med den andra. Jag har aldrig sett När lammen tystnar eftersom jag är en liten fegis, men bevisligen var det dags nu. Man ska tydligen inte se den ensam, så på inrådan söker jag nu moraliskt stöd/sällskap till filmen. Mycket dålig tajming eftersom så många åkt härifrån, men nån borde det väl finnas som har två timmar över den här veckan? Jag är snäll och kan bjuda på chips om man är lagd åt det hållet.

18.48
Baksidestexten till Love actually avslutas med "Om du vågar se dig omkring, kommer du att upptäcka att kärleken finns överallt...". Nu är jag rädd för den filmen också.

By request

För att påpeka det självklara: tiden går för snabbt. Det har plötsligt blivit onsdag utan att jag har märkt något alls. Att jag inte har skrivit något sedan i lördags beror på lite olika saker. Att tiden går utan att jag förstår det är en anledning. Jag har heller inte alltid ork, och är ibland för splittrad för att kunna få ned några ord här. I söndags fanns ingen ork, jag hade varit uppe till tidigt på söndagmorgon och var som en zombie. Sov mest, började komma igång efter nio på kvällen. I måndags var jag stressad och trött efter skolan, och i tisdags väntade jag på att min ilska skulle vändas till något konstruktivt. Den gjorde aldrig det. Det tar liksom stopp i min hjärna när jag inte förstår, när jag vänder och vrider på saker, byter perspektiv och vinkel utan något resultat. Att inte komma någonvart efter att ha nagelfarit något skapar ett hinder i mitt tänkande. Jag har fått så pass stor distans till det nu att jag vet hur jag ska hantera situationen tills jag träffar människan (som orsakade min ilska) igen, men det känns som att ett utbrott är att vänta. Jag gillar inte det, jag vill vara lugn och logisk.

Jag har vinkat av Vera med wienerbröd idag, hon åker till Göteborg för att göra sitt fotoreportage as we speak (write). Det är många som åker härifrån i helgen. Jag önskar ibland att jag också hade någonstans att åka, nån som väntade på mig. Men det går snabbt över, jag har fullt upp med mig själv och behöver varje sekund jag kan få nu.

Det är helt otroligt roligt att göra tidning, men känslan av att dansa på lina utan skyddsnät, eller bära kejsarens nya kläder, släpper aldrig sitt grepp. Vet jag verkligen vad jag sysslar med? Har nog aldrig sagt att jag gör det, jag går på känsla, jag får bara hoppas att det håller hela vägen.

ingen är långt bort

Fick precis en fin hälsning från Italien. Några få rader som gjorde mig riktigt glad. Det verkar inte spela någon roll hur långt bort man är, vi har varandra ändå.

Tack alla!

Passa på att skriva ett ord eller tre när ni ändå är här idag, det skulle jag uppskatta.

Nu ska jag köpa tårta!

Igen

Jag måste sörja, igen. Någon. Det som varit, alla känslor jag lyckats känna mot alla odds, det vi gjorde, mina tankar. Den här gången måste jag ännu mer sörja det som inte blev. Framtiden som inte kom. Det är redan jobbigt, insikten om att jag faktiskt måste göra detta. Men jag tycker ändå att det är bra att jag gör det. Att jag kan göra det. Att jag har gått igenom det här.

Vad kommer sen? Jag börjar bli medveten om att allt är delar i en större process, men... Vad kommer sen? Jag vet inte det alls. Det har aldrig varit så här tidigare. Det är nog meningen att det ska vara så, något nytt. Något som jag inte alls vet vad det är.

Aptitretare

-Grattis i förskottkram i skolan av Jessica
-Från mig till mig själv: Fint och billigt diadem, klänning (nedsatt från 500 till 150) som jag fick för 100 för den var yttepytte trasig vid en bälteshälla (nej, jag lagade inte den själv, Vera ställde upp, tack! Vi kompletterar varandra fint=))
-Present från Vera hon av mycket förklarliga skäl inte tyckte att jag skulle få på festen och sen bära runt i handväskan imorgon (nu får jag titulera mig ”äkta” singel tydligen)
-Kort från Erika (med en liten dalkulla och en liten dalmas i folkdräkter på)
-Kort från Mia (låg dolt i ett kuvert från tandvården i Uppsala, hon lurade mig nästan!)
-Kort från mamma och pappa, löfte om shoppingtur med mor när jag kommer hem samt pengar på kontot

Jag har varit lite tveksamt inställd till det hela för att ingen av mina sydligare vänner kunnat ta sig hit, för att jag måste vara nykter då jag knaprar penicillin och för att jag inte kommer få någon frukost på sängen i år. Men, det känns faktiskt bra trots allt! Mina vänner finns med mig ändå, även fast de inte är fysiskt här, jag får väl ta ett liiitet glas vin och glädjas åt en söndag utan baksmälla och jag skulle faktiskt inte vilja ha frukost av K1. Han är inte min pojkvän längre, jag kan laga min egen gröt.

...

...av någon outgrundlig anledning så kan man inte kommentera de tre inläggen nedan. Jag måste ha lyckats med nåt mycket mystiskt, men den som vill får göra det via detta inlägg istället.

I'm all over the place!

Om summan alltid är konstant så undrar jag nu i mitt stilla sinne vilken konstant som ska infinna sig, eller höja sig över medel, nu när jag vänligt men burdust bestämt mig för att släppa sargen. Det kan tilläggas att mitt sinne inte är så stillsamt, det känns som att jag just vaknat upp ifrån en koma och återupptäcker livet. Jag vill göra allt och det omedelbart. Den som faktiskt lyckas förstå vad jag skriver om här ska jag gladeligen bjuda på valfri dryck i glada mårdars lag.

Looking out my window

Det här är utsikten från mitt fönster, varje dag. Vinden brukade oftast ligga åt andra hållet i höstas, men nu på vintern ser det ut så här. Mysko? Smutset på kortet kommer gissningsvis från att mitt fönster inte är så rent som man kan önska.

Bipacksedel

Hur vet man vad man stoppar i sig? Man får ett recept som man tar ut, tackar och bockar och betalar och går hem och knaprar. Jag fick med mig Peceve hem från Apoteket igår. Jag vet ju inte ens vad antibiotika gör! Anti… mot bakterier kanske? Det är det jag har i alla fall, bakterier, i halsen. Många klagar på Apotekets monopol, men på deras hemsida har de mycket lätt förklarat för mig nu vad antibiotika är; om kroppens infektionsförsvar är lite på dekis kan antibiotika hjälpa till. Tänk vad jag har lärt mig idag, och det redan före lunch!

Eftersom det onda i hals och öron inte blivit det minsta bättre på fyra dagar besökte jag närmaste vårdcentral igår. När läkaren frågade ”har du pojkvän” var jag helt säker på att fortsättningen skulle innehålla typ ”för du har fått gonnoré i halsen, din lilla slyna, så han måste kolla sig också”. Men det kom ingen fortsättning när jag med eftertryck sagt ”näej”. Jag framstod nog som kyskast i världen, men kände inte riktigt för att diskutera mitt sexliv med (ganska så nyutexaminerade) doktor Holmgren trettiotvå minus. Borde jag kanske ringa och fråga vad han menade?

Jag tycker att sjukvården skötte sig ganska bra igår. Jag ringde på utsatta tiden, 08.15, de ringde upp 08.41, fick en tid 10.45 hos doktorn och innan det fick jag gå till labbet och ta prov. Sen kom labsvaret när jag var inne hos doktorn, han skrev ut en massa andra recept åt mig när vi ändå var på gång (hudcreme och allergimedicin), därefter nytt halsprov på labbet och sen fick jag skutta (nja…) till apoteket och hämta ut det jag ville. Mina piller har en massa bieffekter, tydligen, men ännu har jag inte märkt något. Stod inget om alkoholintag på bipacksedeln, men jag får nog fira en ganska modest födelsedag är jag rädd. Men däremot stod det bara så där i förbifarten att ”effekten av p-piller kan eventuellt påverkas av behandlingen med Peceve”. Jaha? Men… Jaha? Ska man chansa då eller? Har de inte funnit det värt att undersöka ordentligt hur det ligger till? Vidare funderar jag på hur man kan få bakterieinfektioner i huden, medicinen kan tydligen användas mot det också. Jag är fascinerad.

dimma

Jag måste ha hittat någon särbakterie på fyllan i fredags, för nu sitter jag här med blommande sjukdom och halsmandlar the size of breadrolls. Visste ni hur mycket en människa sväljer på en dag? Det vet jag nu, eftersom det gör så hejdundrande ont varenda gång jag gör det. Svaret är: alldeles för ofta!

Då min kropp och hjärna befinner sig i en dimma har dagens stora ansträngning hittills varit att lyckas laga mat. Det har jag efter omständigheterna gjort väl, köttfärssåsen bestod av lika delar krossade tomater, nötfärs och lök (röd samt vit). Kan vara den torftigaste sås världen skådat, men med lite keso gjorde den sig fint i magen. Jag hade storslagna planer på att ta mig till ICA och apoteket men jag vet faktiskt inte om jag kommer klara det. Ska lägga mig lite nu innan det är dags att koka te igen.

17.02
Får man ta taxi till ICA? Det är nog varken moraliskt eller finansiellt försvarbart, men suget efter ny ost (blir nog ännu en Allerum) är monumentalt!

17.41
Jag är så otroligt uttråkad, men orkar inte göra ett endaste dugg. Kombinationen är inte särskilt begåvad, och jag håller på att driva mig själv till vansinne. Jag vägrar att ligga och vila mer, hjärnan bara maler på hela tiden, och jag tycker faktiskt att jag har gjort det nu så att det räcker. Varför kan jag inte bara njuta av att inte göra något alls ett tag? Varför kan jag inte bara titta på precis alla värdelösa serier på TV och vara nöjd med det? Gissar för att jag inte har valt detta själv. Jag har inte valt att vara sjuk och orkeslös och hemma från skolan, därför är jag så här obstinat. Jag kommer antagligen att gå till ICA förr eller senare ändå, och förbanna mig själv när jag ramlar ihop av utmattning i mejeriet. Visst ska man äta glass när man har ont i halsen?

18.30
Okej, nu gör jag det! Lämnar fullständig rapport från mitt heroiska uppdrag när jag återvänt.

22.05
Jag klarade det! Vilade upp mig ordentligt innan och har legat i sängen nu efteråt också. Det är riktigt kallt ute, och öronen gör mer ont än innan, men jag är mycket stolt över mig själv. Fick med mig både ditt och datt hem, och insåg när jag skulle betala att den Märit som brukar tänka över sina inköp inte var den som handlade idag. Mitt impulsiva shoppande kostade en rejäl slant, men det var värt det. Har ägnat tiden sedan jag kom hem åt att äta ost och glass. Inte i kombination, även om det kanske hade varit önskvärt, knäckebröd var inte den bästa idén för min stackars hals. Imorn ska jag vara pigg har jag bestämt, jag börjar nästan tycka illa om mig själv för att jag är så trött på mitt eget sällskap.

Väckarklocka

Jag vet inte riktigt hur jag tänker när jag tror att jag kan gå upp och gå till skolan efter ännu en natt utan vettig sömn. Det har varit så här i två veckor nu, jag minns faktiskt inte när jag senast sov mer än sex timmar på en natt. Nådde nytt bottenrekord till idag, sov tre timmar, och trodde att jag skulle klara av det. Tänkte först att jag var sjuk när jag höll på att kräkas och svimma när jag gick upp, men efter att ha sovit en massa på dagen nu så mår jag bra. Jag är inte sjuk, jag är människa. Verkar tro på nåt sätt att livets basala förutsättningar inte gäller mig.

Fredagen får räcka i helgen, på lördag är det jag som bjuder på chips till Schlagerfestivalen!

Att anpassa livet efter dess monetära förutsättningar

Fick precis ett mail från killen jag hyr av:

"Tänkte bara säga att elräkningen kommit [...]. Summan ligger iaf på 1192:-". Jag frågade om elräkningen i höstas när jag flyttade in, om den ingick i hyran eller om jag skulle betala lite varje månad eller så, "så att den inte är för dyr när den kommer och jag inte kan betala". Han sa att han skulle kolla upp det på en gång. Nu när han har fått räkningen är det tydligen dags, och jag finner mig själv vara i precis den situation jag ville undvika. Jag kan bara betala den här räkningen om en resa söderut får ge vika, så blir det inget Valborgsfirande i Uppsala för mig i år. Det känns sjukt jävla pissigt redan, kan inte föreställa mig hur ilsk jag kommer vara när datumet närmar sig.

14.12
Okej, jag ska inte bara klaga. Han skriver också att jag får ha kvar lägenheten till sommaren, sen säger han upp den. Det är skönt att jag slipper flytta under terminen, och att försöka ha kvar lägenheten under sommaren och hösten blir för krångligt, så lite bra är det. Då är det bara att börja jaga efter det optimala korridorsrummet nu, shit!

L'étranger

Ibland är man för långt bort för att deltaga. Hade jag bott i Sthlm skulle jag den kommande veckan ha gått och sett Rauschenbergs "Combines", som är på visit. Jag skulle ha besökt ett seminarium om krigskorrespondenter på lördag samt bokat biljett för att se Doktor glas och Dödsdansen. Det riktigt skär i själen att jag inte får se den förstnämnda, det är knappt så jag står ut med att läsa om den. Kan det vara så att jag anstränger mig för lite? Finns det motsvarigheter här i Umeå som jag bara inte hittat? Utanför mitt fönster flög en kille modellflygplan tidigare på dagen. Det flög runt på fotbollsplanen tills han blev övermodig och ville flyga över vägen. Resan slutade i ett träd. Man ska kanske hålla sig på sin plan; jag får kanske nöja mig med att läsa om saker i tidningen.

Jag funderar ofta på begreppet "hemma", det är något jag kommer tillbaka till. Att min lägenhet är "hemma" känns som ett faktum nu, bor jag ensam blir jag snabbt tillfreds med situationen, och allt jag behöver finns här. Men i vilken del av Sverige ligger "hemma"? Umeå är inte hemma bara för att min lägenhet är här, jag kallar nästan alltid dalarna för "hem" och ibland även Uppsala, alla tre är "hemma" på olika sätt. Jag börjar känna mig rastlös igen, det har gått snabbt, jag börjar längta härifrån. Men till vad? Vart vill jag?

Dagen har jag ägnat åt min vardagliga favoritsyssla; läsa tidningen. Jag läste aldrig den igår, så det har blivit två DN idag, plus en VF som jag hittade i trapphuset när jag rumlade hem halv sex i lördags morse. Jag bestämde då att den tidningen ville vara min. Får man göra så? Varför lägger budet tidningar i trapphuset ibland? Jag har också pratat med Anders och Susanne, vilket hör till kategorin vardagslyx. I övrigt har jag gjort matlåda och funderar nu över hur i helvete jag ska komma upp ur sängen imorgon. Jag är alldeles för trött för detta, helgen var för kort, och jag vet inte om jag kommer ha energi till en ny kurs nu.

Min första lista!

Stal en lista av Vera, som hon också hade stulit. Jag är för utblåst i hjärnan för att få ned något oprovocerat nu, men att svara på frågor från en lista fungerade utmärkt. Kan kort meddela att mitt reportage äntligen är klart och ska sändas imorn, först av alla! Det är därför jag befinner mig i detta amöbalika mentala tillstånd.

Hur många nycklar finns det på din nyckelknippa: fyra.
Vilken svordom använder du mest: Satan, jävlar, helvete, i olika varianter. Gärna i kombinationer, favoriten är ”Helvetes jävla helvete!”, på dalmål.
Äger du en iPod: Nej
Vilken tid är din väckarklocka inställd på: Till imorn blir det 07.30 (jag kommer att hata livet)
Hur många resväskor äger du: ingen, äga är ett starkt ord
Använder du flip-flop's även när det är kallt ute: har inga dylika
Var köper du dina matvaror ifrån: Ica
Skulle du hellre ta bilden än vara med på bilden: Ja, nio gånger av tio är fallet så också
Har några av dina vänner barn: Räknas styvbarn?
Har någon någonsin kallat dig lat: Ja, det lär ju ha hänt.
Vilken CD ligger i din CDspelare just nu: Har en ”femväxlad”=) så: Alice Cooper- From the inside, Black Debbath- Den femte statsmakt, Frank Zappa- Cheap Thrills, Queens of the stone age- Rated R och MacBlagicks kommande (vet inte vad den kan tänkas heta)
Föredrar du vanlig eller chokladmjölk: Lättmjölk!
Har någon berättat en hemlighet för dig den här veckan: Hittills har jag bara hunnit berätta en för mig själv
När var senast någon stötte på dig: I lördags. Några.
Vad åt du till middag: Har inte ätit middag än
Använder du huvtröjor: Ja
Kan du vissla: Ja, men det händer mycket sällan att jag använder den kunskapen
Har du någonsin deltagit i en demonstration: Kanske som barn med mor och far
Vem var den sista som ringde dig: Senaste var Erika, men jag missade det.
Vilken är din favoritåkattraktion på ett nöjesfält: Bergochdalbana. Med eller utan loop.
Tror du folk pratar bakom ryggen om dig: Antagligen. Usch!
Vilket riktnummer befinner du dig i: 090
Tittade du på tecknat när du var liten: Ja, med min bror.
Hur många syskon har du: En bror
Är du blyg inför det motsatta könet: kanske inte synligt blyg, men ofta osäker
Äger du några band t-shirts: Ja, några gigantiska hårdrockströjor, några mindre dito och en girlie med Nile.
När flög du senast: Sjunde januari, till Umeå
Hur många stolar står kring ditt köksbord: En just nu, kontorsstolen är vid datorn
Läser du för skojs skull: Inte så mycket som jag önskar nu för tiden
Pratar du några andra språk: Ja, engelska, franska, spanska, finska, tyska och latin i fallande ordning. Men latin ”pratar” jag inte direkt…
Diskar du din egen disk: Ja, men det är mest för att ingen annan gör det.
Har du gråtit offentligt: Ja, senast på begravning i december
Har du en stationär dator eller en laptop: Laptop
Försöker du alltid lära dig nya saker: Ja, jag behöver utmaning varenda dag, annars stagnerar jag mentalt
Vill du just nu ha några tatueringar eller piercingar: Ja, jag vill pierca naveln igen, snart är den nog redo.
Tycker du att killen borde bjuda på första dejten: Öh, nej?
Kan du kasta macka: Är den äcklig kan jag nog tänka mig att kasta den.
Har du någonsin varit på Jamaica: Nej
Vad har du med dig in på bion: Vera, vanligtvis
Vilket var ditt favoritämne på gymnasiet: Svenska och filosofi
Gillar du att flyga flygplan: Nej, men det börjar bli bättre. Det krampaktiga greppet om armstöden och medhavda boken har släppt, nu håller jag i min Nietzsche lite lätt bara.
Vilket personlighetsdrag är ett måste hos en partner: Förmågan att visa kärlek, humor, och självdistans
Har du någonsin blivit attraherad av någon oattraktiv: Är inte det per definition en motsägelse?
När sov du senast på golvet: På madrass var i… januari.
Vilken är din favoritdrink: Vodka lime (kort)
Gillar du din boende situation: Inte situationen, men bostaden är perfekt. Bara jag slapp flytta vore jag nöjd.
Hur många timmar måste du sova för att kunna fungera: Jag måste nog sova åtminstone fyra timmar för att fungera en dag.
Äter du frukost dagligen: Ja, det är ett absolut krav jag har på mig själv.
Är dina dagar fullbokade och stressiga: Ja, de flesta tyvärr
Vilken är din favoritfrukt: Vindruva, den enda frukt jag kan äta, så det är bäst att jag gillar den!
Hur gammal blir du nästa födelsedag: 24. det är snart.
Tror du på liv på andra planeter: definiera liv?
Tror du att Gud är man eller kvinna: Gud?
Hur valde dina föräldrar ditt namn: de träffade någon som hette Märit och fastnade (de bodde i Umeå då förövrigt, tack Umeå!)
Gillar du senap: Oh yes
Skulle du någonsin hoppa fallskärm: Det vet jag inte förrän jag står där
Sover du på sida, mage eller rygg: Någon sida eller på rygg. Själv.
Tycker du om att krama folk: Ja, om jag känner personen
Skulle du säga att du är trendig: haha
Äger du en digitalkamera: Ja, köpt för min augustilön, den är fantastisk
Vilken är din favoritkaraktär i Star Wars: Yoda it is
Tycker du att du är attraktiv: Oftast inte, men ibland lyckas man!
Vad är du allergisk mot: Hur lång tid har du….?
Får du dåligt samvete efter du ätit kött: Ibland
Om du var född av motsatt kön, vad hade du hetat: Björn (det ska min son heta istället!), men mamma visste att jag skulle bli en flicka. Mama knows.

Öronproppar till frukost

Så jävla måndag! Blev väckt av "hantverkare" (slagborrsmarodörer och hammartorterare är vad de är) klockan nio. Humöret är därefter, de har ännu inte slutat. Hade behövt nån timme hemma att samla tankarna och strukturera min sändning innan jag beger mig till skolan, men det verkar inte bli så mycket av det. Sitter mest och blir agiterad med öronproppar i öronen och en kopp te som står och väntar.

Fick ett av tre väntade paket med posten idag. Det är kul när posten innehåller roliga saker istället för bara räkningar (vuxet, mycket vuxet). Dagens var från mamma, attiralj till lördagens fest och ett kuvert från mormor och morfar. Med pengar. Jag antar att det är en tidig födelsedagspresent och det kunde inte ha kommit lägligare, men det känns lite... fel. Jag vet att de har det dåligt ställt, och speciellt nu när de måste betala för hemhjälp. Känner mig lite kluven.

DN's väderlekskarta är ett skämt. Tidigare har den varit riktigt bra tycker jag, för dalarna och Uppsala, men det märks vilken liten vikt man lägger vid norrland. Område 3 som jag nu bor i är stort och bör delas in i två istället. Det står konsekvent att det ska bli kallare än vad det är. Om morgondagens, och kommande veckans, uppskattade temperatur ska stämma så måste det sjunka med cirka 20 grader till imorgon. Låter föga troligt.

Ickedag

Lördagen var splittrad. Jag försökte ta det lugnt i största allmänhet men det gick inte så bra, när jag vet att jag ska iväg så blir jag stressad. Ett tag på kvällen ville jag bara ligga kvar i sängen, och sova tills det blev söndag, men min separationsångest till trots tog jag mig iväg till korridorsfesten. Den blev riktigt lyckad, rolig blandning av folk och jag var på bra humör. Så bra humör att jag anammade alla språk som fanns i kring mig. Vet inte om min franska kursare uppskattar min ständiga fyllefranska, men så blev det!

Efter en sväng in på E-puben fick jag som jag ville; vi stod ut med kön till NH och kom in till slut. Det är faktiskt oftast väldigt kul på NH (Nationernas Hus, billig sprit och billig stämning överlag), och igår var inget undantag. Dansade, pratade med vänner och drack alldeles för mycket öl. Det blev en favorit i repris på natten; mötte upp E efter stängning på Å-hems centrum. Påpassligt att han befinner sig där lite då och då.

Lördagen bestod av en massa olika typer av oönskade sms, både skickade och mottagna, och ett väldigt oönskat telefonsamtal. Det borde finnas ett namn för personer av manligt kön som på något sätt undgått puberteten.

På förmiddagen har jag och E legat och varit bakis, och på eftermiddagen fick jag pizza av världens bästa Vera! I övrigt har jag lyckats med att läsa tidningen, titta på sporten och dricka te. Det börjar bli lite töntigt att påpeka att tiden går fort, den gör ju det hela tiden! Men när ska det stanna upp? Tänk om det inte gör det och man vänjer sig vid att livet rusar fram? Ibland märker jag inte ens tiden, man stannar upp någon sekund ibland och förundras bara, och sen rusar den vidare.

Dagens i särklass roligaste ögonblick var när jag och E efter att ha funderat var sjutton hans byxor tagit vägen i samma sekund får minnet tillbaks och utbrister "Frysen!". Det gjorde susen mot tuggummit, men kalla var de.

Fredag, plötsligt

Klockan halv tre i natt var det paybacktime, en full säl (säl är ett annat namn för Anders) ringde och krävde sällskap på vägen hem. Det var bara att bita i det sura gräset och fraternisera. Jag gjorde det så bra att jag inte lade ned mitt huvud på kudden igen förrän runt fyra. Morgonen blev därför senarelagd, och jag hann inte alls göra så mycket med mitt reportage som tanken varit. Därför får jag, som den strävsamma mård jag är, bege mig till skolan imorgon och arbeta lite. Kan nog vara rätt skönt, bara jag tar med mig kaffe.

Pratade med en stackars övergiven pojke i skolan idag (han var kanske 7 år). Han satt utanför en hörsal och såg mycket malplacerad ut. Det visade sig att han kom från Säter, och att hans pappa var inne i hörsalen och försvarade sin doktorsavhandling. Vad är oddsen?

Klippte håret efter min skrala arbetsinsats i skolan. Visst är det lite sjukt att få håret tvättat av någon? Jag lät i alla fall Sandra (min frisör) gå lite wild and crazy, så nu ser jag faktiskt lite välvårdad ut. Håret är mer uppklippt överallt (jättemycket, det kommer bli fluff igen!), mitt ansikte syns hela tiden, och så är det lockigt. Hon fick typ alla mina pengar, sen gick jag och Vera på stan på jakt efter en massa saker. Allt jag ville ha fanns på Systemet. Vi fikade på Schmäck också, fint fik, mycket gott. Det enda som saknades var stamgästen=)

Har umgåtts via msn på kvällen. Försökte undvika K1, orkar inte riktigt med att han finns just nu. Den som jag inte kan undvika pratade jag alldeles för mycket med, orkar inte riktigt med honom heller, men det går inte att låta bli. Är alldeles slut i huvudet nu.

En ståuppare på Sthlm Live påminde mig sjukt mycket om E nyss. Risken är rätt stor att det blir en favorit i repris i helgen. Igen.

kl. 23.28
Som Johan så väldigt klarsynt påbjudit i en kommentar är denna bloggs motto från och med nu "Man går ut till hundra procent, och sen ökar man!". Hur ska jag få in det snyggt nånstans?

Dag ett

Mitt huvud brukar vara fullt med ord, men nu när jag har ett ställe att göra av med dem på är det plötsligt tomt! Jag hade inte tänkt att mitt första inlägg skulle vara "essensen av Jaget”, men nåt borde jag väl kunna koka ihop? Är det inget jag vill få ur mig? Jag får börja lite lätt tror jag. Jag förväntar mig inga litterära stordåd av mig själv här, och ännu mindre att nån ska läsa det. Så.

Idag försov jag mig två timmar, mycket gymnasialt, och vaknade med ett ångestryck då posten damp ned (eller snarare brakade, DN satt fast i nedkastet). Efter en snabb knäckemacka var jag på Sandbacka med inspelningsutrustningen i högsta hugg (käre EdiRol). Jag hann inte förbereda reportaget så mycket som jag hade tänkt, men det gick riktigt bra ändå. Mitt intervjuobjekt pratade på bra och jag fick med fina miljöljud. När jag senare lyssnade igenom allt i skolan insåg jag hur långt det var, 40 minuter ska klippas ned till ynka fem, men det får bli morgondagens utmaning. Vidare har jag lyckats med att tvätta (jag gör det en gång i veckan, är det onormalt? Vissa brukar hävda det=)), och med att prata med Erika i telefon. Hon lider fortfarande av sviterna från helgen och ska på fest nykter ikväll. Umeå kan vara hårt ibland för en stackars uppsaliensare.

Dagens två saker som man kan räkna med:
1. Att en snygg granne kommer ner i tvättstugan när man själv står där sunkig som få med CC-tröja och luktar illa.

2. Att den där extra minuten man offrar på att skapa en blogg resulterar i tre vidbrända, men dock välrostade, mackor.

Dagens länk: http://www.macblagick.com

Dagens föraning: Iran ligger jävligt risigt till. Snart blir min väns "Irak, Iran, Irak...? Är det Iran de ska bomba?" ett faktum ca. fyra år för sent.