Monster

Det är som att jag vill kräkas på allt. Mest på mig själv. Går runt i långkalsonger från Polarn och pyret, svart- och vitrandiga, och linne som brukade vara svart. Vill så mycket men kommer ingen vart.

Min situation har börjat bli verklig för mig. Tidigare var den mest som ett monster där framme. Ett oundviklig monster som jag måste tämja. Ironiskt nog ska jag på jobbmässa imorgon som anordnas av just ett monster. Monster.se slår på stora trumman på Berns. Man får träffa jobbcoacher, speeddejta företag och mingla skiten ur sig. Samt få gratis lunch. Jag har aldrig varit på något liknande förut och vet inte alls vad jag ska förvänta mig. Hur man ska bete sig. Vad jag kan få ut av det. Tänker vara precis skitsnygg i alla fall. Sen får det gå som det vill.

Jag vill tro att jag bara har en svacka. Det måste bara vara en svacka. Inte kräkas. Vara glad. Men jag har svårt att se vad som ska kunna göra det bättre. Det låter otroligt att ett Monster är lösningen på problemet. Men man ska väl prova allt?