Jag har kommit hem. Världen var så vacker när jag flög. Små små ljus som formade en verklighet för många många människor. Att flyga ovanför er i mörkret gjorde mig nästan glad. Ja, glad. Jag log och tittade ned, ja ned, och tänkte att det finns hopp. Det var fint; det svarta med vita och gula ljus, och mitt leende. Tror jag.
Mamma kom till Uppsala i lördags under dagen. Vi pratar så mycket nu. Jag saknar mamma. Blev lite ledsen när hon åkte.
Jag har träffat alla jag ville träffa i helgen. Allihop. Ni är mina finaste vänner, och även om jag är sjukt nöjd med min ensamhet på mina 20 kvadrat just nu så är det tråkigt att ni är långt bort. Det vore roligt om ni var tillgängliga lite oftare, men det finns tillfälle för det i vår. Jag undrar bara vad jag kommer lämna. Det vet jag inte än, och det är inte så lång tid kvar att ta reda på det. Men jag känner det redan. Något som kanske kunde ha varit.
Tu me manques
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
jag behöver också en ny mobil. mer behöver jag en man jag tycker om som messar tu me manques?
Jag kan rekommendera min. Nokia 6131. Jag gillar Nokia, jag förstår dem. Ja en sån skulle man ha... Men jag vet inte om jag skulle klara att ha hela relationen på franska, halva kanske.
Skicka en kommentar