Ja. Det har snöat. En dag senare än förra året. Det ligger inte kvar på marken, och var över på kanske en halvtimme, men ändå; det har snöat. Jag blev skitförbannad och är det fortfarande. Måste ställa in mig mentalt på denna annalkande istid, men jag är inte redo alls. Hur ska man vara det efter en vår som aldrig kom, en sommar som var ett skämt, och en höst som varade alldeles för kort tid?
Både min hjärna och min kropp upplever just nu hur otroligt härligt det är att inte vara bakis, alls. Jag var med på förfest igår, första gången nykter på I don't know how long, och drog mig mot hooden när sällskapet skulle ut på punk-karaoke. Det hade inte varit värt inträdet, skrän och fulla människor gör sig bäst i sällskap av likasinnade och nån sån var jag inte. Sprang till bussen, missade den, men fick skjuts av världens snällaste taxichaufför som tyckte synd om mig, och skulle till min gata!
Natten avslutades med att jag drack te, i nästan alla bemärkelser, och jag finner mig själv än en gång tänkandes på engelska i tid och otid. Min hjärna är lättpåverkad. Jag kom hem mycket sent, men känner mig ändå utvilad. Nu ska jag äta och sen åka till jobbet. Det ska bli kul, ha!
Edit 13.00: Det snöar igen, det kommer nog hålla på så här nu gissar jag...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
2 kommentarer:
Snö? Snö! Grr, jag fasar. Jag tycker det är iskallt redan.
Ja, du förstår kanske varför jag flyr till Sthlm under praktiken? Vintern här är över ett halvår lång, folk som är födda här tycker inte ens själva att man vänjer sig vid det.
Skicka en kommentar