Jag har spenderat mycket tid ute idag. Har gått nästan som i skift, en timme ute, en timme inne. Man blir vansinnig av värmen, och jag bränner mig alldeles för lätt. Senaste vändan ute kom en tjej fram till mig. "Du bor i min korridor, va?" sa hon efter att ha tittat på mig lite. Jag tänkte efter och kom fram till att det var hon som dykt upp de senaste dagarna, tidigare har jag aldrig sett henne. Så jag svarade "Hej! Ja det gör jag nog." Då sa hon "Ja jag tyckte jag kände igen dig." och räckte fram en glasspinne. Sen gick hon. Den sjukt deffade killen i laxrosa badbyxor med gula revärer som brukar ligga några meter bort fick också en glass. Hon bar på en tygpåse, och jag gissar att i den låg ett paket med pinnglass från GB, för snart såg jag fler människor gå runt med glassar, eller skräp i form av pinne och papper. Jag tuggade mig igenom min Piggelin och bestämde mig för att bjuda henne på kaffe när mitt hem ser nog representabelt ut.
Det mest mystiska är nog avsaknaden av ord, ingen förklaring till glassen, citaten ovan var de enda ord som byttes. Intressant.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Haha, underligt, men det låter ganska trevligt med en glass.
Ja det var mycket gott=) Men det är fascinerande att man saknar en förklaring till varför någon är snäll. Hon ville kanske ge alla en glass, helt enkelt.
Skicka en kommentar