2009/03/06

Sista skriket

Kilkenny på Kvarnen. Staropramen på August. Diskussioner och jag deltar lojt. Kommer med analysen på slutet. Tittar ut genom fönstret på Stockholm som far förbi.

Musik som antagligen låtit bättre om lokalen varit intimare. Ont i fötterna. Bara folköl serverades, och det betalar jag inte 35 spänn för.

Sötnos i morgonrock när jag kommer hem. Jag nattar honom. Kyssar och glitter i ögonen. Han ler när jag går och stänger dörren.

Rundvandring på Internet. Börjar se lite dubbelt. Läser, letar, höjer ögonbrynen. Sen serier. Två stycken amerikanska där jag ligger långt efter i nedladdningen. Följer som på tv. Orkar inte arbeta en millimeter mer idag och det har jag nog förtjänat.

Liksom detta. Att kanske nå fram. Mötet idag gick över förväntan. De vill ha mig, bara mig och ingen annan. Det jag skrivit tidigare var "fläckfritt", några detaljer reddes ut och jag sa saker han ville höra. Som var sanna. Jag är så redo. Men. Det finns ett men. Kanske kommer det inte finnas en plats att fylla. Får veta inom en vecka. Hoppas jag. Blir inte det här av kommer jag nog att bli vansinnig. Ett tag. Igen. Det känns som sista chansen innan sommaren.

Liksom detta. Sista skriket innan jag somnar. Några deliriska rader.

4 kommentarer:

Anne sa...

jag hoppas innerligt att du får fylla platsen.

* sa...

deliriska. nä, du är glasklar. vilka jobb du kommer få. ojojoj. tusen stycken. jag lovar och svär. :)

Laanna sa...

Ett lycka till till dig då! Hoppas det gick vägen:)

Mård sa...

Anne: Jag också. Men ännu inget. Hur länge hoppas man?

Kniven: Haha, tack, ojojoj så bra allt kommer bli=)

Laanna: Inte än, men snart hoppas jag!