Unika formationer

Mannen stannar upp framför mig. Såsom mitt i en mening. Som av ett ryck. Han är ganska lång, lite överviktig, rultar lite när han går. Klädd i stora kläder.
- Jag skulle vilja gå i ide, säger han och tittar på mig. Jag svarar ett skrattande "ja" och går vidare. Han tycks nöjd med den lilla interaktionen och fortsätter åt sitt håll.

Det föll lite snö igår. Kallt vatten i unika formationer. Stacks lite men var mest vackert i himlen. Denna dag har det fallit desto mer. Inte lika kallt och absolut inte lika vackert. Man ser inte till nästa stadsdel från vår balkong. Knappt igenom den vi bor i. Värdigt Lützen, passande nog, en dag som denna. Det har hållit på i flera timmar och äntligen börjar flingorna fästa. På marken. På taken. Pudrat. Blött puder. Man kan tycka att det borde bli glasyr men det blir det inte.

Följde Kärleken till bussen och gick samtidigt och handlade. Vätan var påtaglig när jag kom hem. Den blöta halsduken nedanför ansiktet. Lukten av stickade produkter fläckade av vatten är inte trevlig. Händernas klåda orsakade av väderomslaget botas med hydrokortison. Vintern för mig är kladdiga händer.

Väl inne dricker jag upp kaffet Kärleken satte på tidigare. Jag hinner aldrig dricka ur en kopp innan det blir kallt. Trots att jag värmer mjölken.

Detta är inte vinter. Inte på samma sätt som i Dalarna eller Umeå. Denna snö kommer försvinna. Den plaskar bort på nolltid. Ny kommer säkert om några veckor och den stannar kanske lite längre. Men vintern dröjer ett tag till.