Istället för arbete

Skapandet går i faser. Som i en miniatyr av livet åker man upp och ned med bergochdalbanan, kastas mellan hopp och förtvivlan samtidigt som man omvärderar, hittar nya perspektiv och lär sig. Jag har nu kommit in i fasen "Åh herregud jag kan ingenting" och sitter mest och försöker tänka. Utan att komma någon vart. Det gör ont framme i pannan och jag behöver kaffe. Nej, te. För själen.

Det finns egentligen inget utrymme att tvivla nu, tiden är knapp och april kommer sluka mig likt ett sjöodjur vars existens många tvivlat på. Har man inte rutin får man gå på ren och skär vilja. Håll mig i handen.

Det måste gå.