Paus. Tanken har kommit till mig några gånger under helgen, och aktualiserades igen igår. Jag bestämde mig för paus. Bara att orden har uttalats, och ämnet lyfts, gör att jag kan andas lättare. Jag behövde välja att vara i fred, behövde välja att ha min egen tid.
Men, om det existerande inte har något namn, vad är det då paus ifrån? Orden. "Kommunikationskravet" sa jag igår när jag öppnade munnen, utan att det var helt genomtänkt. Idag förstår jag det; kravet har nog kommit från min sida, jag har inte valt utan bara gjort. Det är alldeles fantastiskt att en viss tid bara göra, men jag känner nu att det är dags att börja välja. Så därför paus. Därför samtal med mig själv. Därför arbete.
Det är annat också. Andra. Sms halv sju på morgonen med ord som jag först tror har hamnat fel. Gammalt som ligger latent. Tid behövs för att reda ut, och jag behöver ha orden för mig själv ett tag, istället för att konstant rikta dem till någon annan.
Jag ska vakta så att jag inte blir tyst för länge, tyst på fler sätt. Då är det inte paus. Då är det destruktivt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
2 kommentarer:
paus är bra. skapa avledning. ha semester från det gällande. ändra fokus. strunta.
hur mystiskt du än uttrycker dig så uppfattar jag dig som pressad just nu. att det finns en stress som piskar på något som du inte kan eller vill leva upp till.
det är jobbigt. och paus låter väldigt vettigt. får man inte distans får man skapa den själv.
och jag fick bara 43% på nördtestet, puh det var tur. du är ju supernörden hihi. men det var kul att välja utseende. jag såg ut som en liten pojke scarf.
Hm. Ja du har nog rätt... Men just det mystiska kommer nog av mitt tillstånd; behöver paus för att reda i mig själv. Kanske. Gör jag mig själv tydlig för mig kan jag också vara tydlig för andra. Kanske.
Ja jag är supernörden, men det bör Anne vara också=) Bland annat kunde jag bibliotekets bokstavskoder... Mitt utseende är rätt missvisande, jag ser gravt käck ut.
Skicka en kommentar