Natt till 10/4, Åbo:
- Jag är ganska ovan med att få tillbaka det jag ger. Du hjälper mig förstå att jag är värd det.
Natt till 11/4, Åbo:
- Det kommer gå bra, jag vet det. Även om jag gråter så ler jag inuti. Jag kommer le. Men hur ska jag kunna lämna dig? Hur släpper man handen? Hur ger man den sista kyssen? Jag vet inte det, jag vet inte hur man gör.
Kväll 11/4, just hemkommen till Lidingö. Ett nytt mail. Mail med tack. "Du är på samma gång den starka energin i mig, och det lugnet som sveper igenom mig."
Vi är överens. Och vilar i det naturliga.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
vila i nuet låter så rätt så rätt.
Ja det känns så också:)
Skicka en kommentar