...all you got to do is call, and I'll be there, yes I'll be there; you got a friend."
Visst finns det nästan bara töntiga låtar om vänskap? Vänskap är svårt, men ändå så lätt. Man vet att man har sina vänner, men att beskriva varför man har dem, varför de är viktiga och varför man inte vill släppa dem... Det gör jag själv för sällan. Och ändå finns det de jag skulle dö för utan att blinka. Som det mest självklara i världen.
Vänner behöver inte alltid förstå alla vänner som finns i en krets; mina har haft en tendens att ibland inte förstå varandra alls, men jag tycks nu ha haft tur till slut att ha pusslat ihop en grupp människor som är... beständiga. Egna. Men som ändå går ihop med de andra. Ingen är den andra lik och ändå så finns det något som binder dem samman.
En vän som jag dock har haft enbart för mig själv ska flytta nu. En speciell vän som det är lite svårt att konkret förklara varför han är så speciell. Men han är det. Vi är nog lika på ett nyttigt sätt. Även om vi träffas sällan sitter jag här och blir lite ledsen, men inget kommer nog att förändras. Han finns där, och jag finns här, om det skulle behövas. Göteborg är inte så långt bort och jag klarade ju bevisligen av att vara där en hel helg och ta mig hem, mer eller mindre, hel. Och ren. Vattnet var rätt bra där... Något att fundera på.
Och ja, jag kommer ha låten på hjärnan hela natten nu.
Edit 00.23: Jag är en dålig vän som nu ser att jag har missade samtal på min tysta telefon. Ringer dig imorn min vän!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar