-Är det bara du?
-Ja, det är bara jag.
Vikinglines terminal, incheckning, 3/4, 07.20
DN har dirigerats om ännu en gång, för dyrt att ta med den till Finland, så mamma och pappa får en tredje tidning varje morgon nu. Posten börjar bilda hög i Umeå, ingen öppnas, räkningarna som inte kommer via internetbanken väntar tålmodigt på betalning. Ett hem står tomt. Vad är ett hem utan invånare? Är det ett hem fortfarande?
Lidingö har varit viktigt. I april kommer jag efter Åbo, och besöket i Göteborg, alternera mellan Uppsala och Dalarna. Sedan blir det Umeå. Sedan? Nescio. Jag hoppas på ett fortsatt runtresande i juni, bevaka festivaler och leva hand ur mun.
Jag har en trygghet i Säter, det gör sökandet möjligt under en tid. Jag är ute på en resa, och det är alldeles tillräckligt med mig själv. Inte så bara.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Åbo! Ja! Ännu en anledning att besöka staden (som om inte en hel uppsjö kusiner/småkusiner räckte). Glad att höra att du rör dig österut - det värmer på något sätt! Kram!
Ja vi får väl se var jag hamnar till slut, men just nu är jag i ett regnigt Åbo. Österut is the new black. Kram
Jag saknar dig ju tjejen! Hinner vi träffas någonting innan bröllopet? Troligen inte, jag kommer att vara i Sorsele från den 25 och framåt...
Detsamma! Nej, jag kommer inte förrän tredje maj, med folkdräkt och allt=)
Skicka en kommentar