Det hände något igår. Jag vet inte om jag drömt om det, men det är något jag velat, och nu har det ställt hela världen på ända.
Jag kan inte prata. Inte jobba.
Jag hade identifierat problemet redan innan, och det kvarstår. Men ändå, i sekunden, i ögonblicket, när inget annat existerar...
Det är något som gått i uppfyllelse, och det är precis lika farligt som jag hade trott.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar