Man har tagit mina ord, och ersatt min hjärna med bomull!

Nej, det har man inte. Men en gissning åt det hållet är inte så långt bort. Jag är trött. Jag är trött i kropp och själ, i nerv och lem. Jag har ätit lunch i solen idag, fått svårt att andas och insett att våren står i hallen och stampar. Jag har varit lite uppriven, och sen blivit ihopplåstrad. Väskan har packats, för en resa som jag inte vet när den tänker sluta. Jag har sett Queens of the stone age och dansat, sjungit, bangat. Bra var de. Kröp in i mig tillslut.

Jag önskar att jag kunde konservera mig till imorgon. Jag sitter och ser mycket snygg ut nämligen. Vidare önskar jag någon form av valium att stoppa i kroppen när jag bordat båten. Helst skulle jag bli avburen i medvetslöshet och vakna upp i en vänlig miljö. I Åbo. Det är dit jag ska.

Rent praktiskt har det varit en rätt händelsefattig dag, men jag har hunnit med högt och lågt, höger och vänster och nåt diagonalt också tror jag. Svårt att veta vad som föder vad; hönan och ägget och fan och hans moster, men det goda är ju att det faktiskt finns något gott i alltihop. Långt där framme, eller där inne.

Jag är så trött. Men upp klockan sex imorn ska jag. Finland ska drabbas av Mårdinvasion.