Jag måste börja förstå. Eller åtminstone acceptera. Att upprepa kan vara ett steg på vägen. Jag åker bort med en båt nästa vecka. Till någon som skriver de vackraste ord jag någonsin fått.
"...jag ser fram emot det som den uppgående solen."
Skrev han. Jag kommer behöva läsa det här några gånger till tror jag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
aw, later lovande lovande.
Ja, visst gör det=)
Skicka en kommentar