Det snöar i Åbo. Klockan är även en timme mer här än i Sverige; det har gått förvånansvärt dåligt att anpassa sig till det. Jag gick upp halv åtta igår och det tog mig hela förmiddagen innan jag förstod att jag var vaken.
Finland är intressant. Som en blandning av Tyskland och Sverige. Jag har tidigare inte förstått komplexiteten i relationen mellan de finlandssvenska och de finska delarna. Eller ens vad det innebär att vara det ena eller det andra. Om finlandssvenskar ses som lite "snobbiga" av finskspråkiga finnar, hur ser man då på Sverigesvenskar? Indelningarna är intressanta, och jag undrar hur det känns att det språk alla förknippar med ens nationalitet inte är modersmålet. Blev den meningen vettig? Jag vet knappt nåt nu för tiden. Ord och tankar virvlar omkring mig.
Jag har några gånger paniskt övervägt att resa härifrån snabbast
möjligt, men att fly är inte en lösning. Jag vet inte ens vad det är jag vill lösa.
Det är härligt att vara här, men ju längre bort verkligheten är desto hårdare biter den när den gör sig påmind. Jag vill vara utan verkligheten ett tag till. Bara ett litet tag till.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
2 kommentarer:
tror man behover det ibland. sin egen verklighet utanfor verkligheten.
Anne: Ja, så är det. Och plötsligt står man här med en ny verklighet. Det behövs nog ibland också.
Skicka en kommentar