2008/07/05

s. 67

"... det omöjliga existerar på den yttersta kanten av tillvaron. Minsta felaktiga rörelse, minsta störning och det faller. Eller reser sig vrålande. Man vet inte. Man måste vara försiktig, ta hänsyn."

3 kommentarer:

Anne sa...

det är inte på väg att gå sönder. inte. le, bara le.

* sa...

det finns en längtan, en bön i det omöjliga.

man vet alltid när det rämnar, när hänsyn inte räcker. när hoppet inte bor där längre.

Mård sa...

Anne: Jag ler. Hela tiden.

Knivis: Man vet. Men vill inte. Och är rädd innan. Tass tass... Och gör kanske en del saker omöjliga genom att tro att de är det.

Det måste finnas hopp. Det måste.