Lördag i Dalarna

Väcks av bror och broderflickvän som spelar dragspel och gitarr, och sjunger låtar från det glada 90-talet. "Where wild roses grow" är deras paradnummer. Ur ett könsperspektiv kan det kanske tyckas lite sådär.

På frukosten följer nybakat fika från ett av stadens två konditorier, utmärkta med skylt från föreningen "Sveriges bästa caféer och konditorier" och även i deras bok. Vi är lite bortskämda här. På fikat följer lunch, av principskäl. Vi ska ut till farmor på mer fika och behöver lite näring i mellan.

Vänstra sidan av munnen och halsen börjar ömma. Helt utan anledning. Sjuk? Nej, inte jag. Inte nu, och inte sen.

Kort meddelande på Fejan från pojkvän i Amsterdam. Jag saknas. Det gör han också.

Senare ska jag tampas vidare med Norman Mailer, och längta till Ajvide Lindqvist. Han följer som belöning på slitandet som den förstnämnda är att läsa.

Lördag i Dalarna. Det kunde likagärna vara tisdag, det är knappt någon skillnad. Men det har sin charm. Som semester. På det följer sedan allvaret. Hoppas jag.