Umeå

Ensam i mycket varm och mycket liten lägenhet. Den (förhållandevis) stora och alltid kalla i Stockholm lämnades i tisdags. Mitt bredband är uppsagt, jag stjäl någon ovetande själs obevakade trådlösa då och då. När det vill.

Jag har ont. I ryggen och magen. Det botar Ipren. Det gör ont i hjärtat också. Det botar inget. Men han kommer hit på fredag. Han som botar allt.

Umeå lämnas nästa vecka. Det ska bli skönt. Jag ska centreras.

Kan inte sova, inte somna ensam, sitter därför med ett dokumentfönster och knappar in några ord i ett anfall av megalomani. Det är roligt att skriva. Och det är ju kul med kul, eller hur?