Jag är nog lite puckad. Lite. Beter mig inte som jag borde göra. Lite labil kanske. Inte helt tillförlitlig och överlagd. Genomtänkt. Det gör ont för snabbt. I sidorna. Ångesten hugger till där. Lite. Svårt att andas. Lite. Bilderna kommer framför mina ögon som små sekunder av verklighet. Sen fortsätter jag. Går vidare. Skakar av mig det. Låtsas som att det inte finns. Att det inte fanns.
Är lite brydd. Och lite stressad. Vill så gärna. Något. Litet. Försöker lösa och lappa men det vill sig inte. Inte nu. Ska ge mig själv tid. Lite.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Ge sig tid är bra. Ibland bättre än annars.
Minna: Ja vi har ju faktiskt tid. En massa om man bara vill ge sig den.
Skicka en kommentar