Stina Ekblad och jag

Sen frukost. DN för första gången på fyra dagar. Kliar lite i halsen och jag vet inte varför. Kallt i rummet, rutan är immig av all dusch. Jag har insett att jag måste göra färdigt två artiklar till skolan innan måndag, eller insett och insett, mer tagit till mig det faktum som legat och grott sen vi hade sista seminariet i mitten på december. Min hjärna har blivit förslappad av all ledighet.

På nyårsafton var jag snygg. Den nya lilla svarta gjorde sig alldeles fantastiskt bra, och de gamla skorna håller än. Vi drack champagne, åt potatis och rökte cigarr. Jag gick ända hem även detta år, men den här gången var det inte i förtid eller orsakat av för stadigt alkoholintag; jag fick ingen taxi och orkade inte stå och vänta.

Nu är det dags att röra på sig. Dramaten ikväll, Dödsdansen. Det kommer bli fantastiskt.